jag e sååå sugen på ett par converse light, men jag vill inte köpa dom nu o förstöra dom med svullofötter i sommar... :/
och nästa dilemma.. vilken färg ska man ha??? jag ÄLSKAR dom här, iofs älskar jag allt som är rosa, men de känns lite småonödigt eftersom jag har ett par fake i lite mörkare rosa nyans.. vita el svarta? el ljusgrå? el skaja köpa rosa trots allt..??? guuud vilket i-landsproblem.. :P
har ju några månader på mej å fundera, om ja nu lyckas hålla mej.....



..update!
kolla vad ja hitta!

2 färger ja inte sett förut!!!
my GOD..
svårt å välja el?!


kolla
www.smartgirl.se

Haaaap, nu sitter man här på fetröven å glor på tv som vanligt.
Nästa vecka har jag en date med en syo, de blir spännande!
Nu vare sagt, annars glömmer ja de.
Idag insåg jag att de e rena rånet att INTE utnyttja rabattkuponger om dom ändå bara ligger i plånkan å skriker... så jag slog till på "mina drömmars parfym", escadas sommardoft för i år.. ♥ LOVEIT!
20% är ändå en hel femtedels rabatt... bra det! :D

Imorrn ska jag sova, så jag hoppas de ska bli skitväder för annars får ja sån ångest över att sova bort hela dan :/
Tydligen ska de vara nån fika/vernissage/sånguppträdande (?) på Siddis dagis emorrn men jag vet inte när, så de ska Chrille få ta reda på imorgon bitti för hur trött ja än må vara så vill ja bara inte att Yris ska stå där själv utan nån som är där å tittar på HENNE. Man får offra sej.. (hoppas de e seeent på eftermiddan.. :P)
Kirrade utväxten förut iaf, skönt o ha det gjort. Gjorde även Den Stora Uppoffringen att raka benen i samma veva. Fyfan vad jobbigt när man är jätte!!!!!!

Usch vad kissnödig jag är, kände ja precis. Jobbigt! Toasitsen här e svinkall också, inte ens mina fettvalkar på röven kan trolla bort den kölden :/ Får räkna till 3 o bara gör´t!

oh gud jag får sår av fetman!
TRE månader till som michelingubbe
HUR SKA JAG  O R K A ? ? ?
jag vill beställa min bally bandit NU, å leva på luft!
jag ska aldrig mera klaga på min kropp sen när jag börjat gått ner några kilon i höst, ALDRIG!!!
jag skulle inte klaga en sekund om det BARA va det faktum att jag är fet, för om det är nån gång man får vara fet å äta som en gris så är det när man e gravid!
jag klagar för att jag har ont överallt, mår illa, andas dåligt, går helt skadat och sover dåligt!
det är DET som gör det helt jävla outhärdligt!!!!!!!!!!!!!!!!!!
mitt humör är vidrigt, och de blir inte bättre av att jag inte kan röra mej som jag vill :(

de gör ont att byta ställning i sängen, att kliva i & ur bilen, att böja sig, att gå, att sitta..
de är näst intill omöjligt att raka benen!
inga kläder sitter ens någelunda, trosorna skaver till å med!

åsså har jag en fet utväxt i håret, men det gör åtminstone inte ont.
mer än i ögonen, de e FULT. men de skiter jag i!
kanske hittar ja nån bra toning sen i em, om inte så bryr ja mej inte. orka när man ser ut såhär i övrigt?!?!?


nu äre melrose place på tv, alla e smala & snygga!
kul.



när jag hämtat yris sen så ska hon få äran att följa med o köpa trosor, bh och rakhyvlar.
om de inte regnar så blire nog stan.
så SNÄLLA, jag ber er, åk till Birsta ni andra ifall de inte regnar!
jag vill INTE stöta på nån ja känner, el inte känner!
jag vill helst att stan ska va dö

Jaaa, förra veckan var det sista avsnittet till secret diary som ja grinade över, och alldeles nyss gjorde ja "tabben" att läsa denna tråden på familjeliv:


hej jag ska ta en lång historia kort nu eller försöka för tårarna rinner, kroppen skakar och jag storler.

det är så jag träffade min man när jag var 17 år och vi vart störtkär i varandra så vi förlovade oss och börja tänka på barn redan när vi var 19 så vi började försöka och jag vart inte gravid men vi tänkte inte mer på det just då utan fortsatte försöka fast jag vart såklart väldigt ledsen när det inte gick men vi hade inga tankar på och söka hjälp då. när vi började bli 23-24 år och våra vänner börja skaffa barn kände jag mig dålig att de inte ha gått för oss så då gjorde vi en utredning och den gick bra min man hade bra spermakvalite och jag var fertil så vi bestämde oss för att fortsätta försöka för man hade som fått tillbaka hoppet så vi försökte faktiskt i 5 år och de lyckades inte.
så när jag var 30 började jag med hormon tabletter, observa att jag aldrig ville göra konstgjord befrukting men hormon tabletterna gick jag på i nått år tills jag var 32 tror jag och de lyckades inte heller. och de var väl då jag insåg att vi kommer bli barnlösa, visst det var svårt för oss att acceptera det men vi fick så lov.

några år gick och jag kände en stor sorg över det här men jag fick leva med det och nu till saken.
för några dagar sedan börja jag känna mig väldigt konstig, jag var illamående jämt, kräktes, och kände mig jätte uppsvälld. jag var såklart orolig vad det kan vara för de kändes inte bra i magen.
jag åkte in och berättade och de frågade såklart är du gravid? mitt svar vart om de hade varit så väl.
så sa dom att jag skulle få göra ett ultraljud så då kan de se om något är fel och när vi gjorde ultraljudet såg ja att läkaren kollade mkt på skärmen och jag tänkte nu är det nå fel.
sen sa han: du är gravid i vecka 17.

(vaför jag inte märkte de va för ja hade blödningar och jag hade som inte fått något ''mage'')

och då tänkte jag bara nej aldrig de måste vara omöjligt. han vred skärmen mot mig. allt bara försvann det vart svart för några sekunder.
jag grät och skratta....och blev helt jävla överlycklig fast ha svårt att smälta det.

EFTER 17 ÅRS FÖRSÖK SEN BLIR JAG BARA GRAVID SÅDÄR.....
JAG HA ALDRIG KÄNT EN SÅN HÄR BRA KÄNSLA FÖRUT......
äre verkligen våran tur nu? Alltssååå åååå vad glad jag är, äntligen!



Jag kan inte sluta gråta glädjetårar för hennes skull!
Gud så underbart!!!!!!!!

Nu skaja kolla på lite DH och torka tårarna... dricka lite kaffe...
Säkert händer de nåt hjärtskärande i DH också bara därför, de räcker väl med att Lynette bränner sig på en rostad macka el nåt för att ja ska börja tokböla igen...

Sverige får va med på lördag! JIPPIIII! :D

Haha, hur mycke ja än hade njutit av å se Saades min och läst hans bortförklaringar imorrn på löpsedlarna så måste ja ändå erkänna att de känns kul att "vi" e med, speciellt för Siddis skull.
Jag måste säga att ja vart lite småkär i Danmarks bidrag, en riktig vinnarlåt! Åsså varom rätt fina dom grabbarna också.... unga, men fina ändå ;P
Estlands bidrag va också över förväntan, skulle jag ut på krogen i sommar så skulle ja dansa järnet om den spelades på dansgolvet.... (tur för allas skull att ja inte kommer dansa så speciellt mycke alls i sommar...)

Idag har jag bakat tekakor för andra gången i mitt liv, å dom vart ätbara & godkända enligt mamma så de va ju tur! :) Dock vart de deg för 4 plåtar, lurigt när man bara har 2 då och dom ska jäsa innan dom ska in i ugnen..

Nä, nu skaja kanske äta lite fil och ta o sova, imorrn blire jobb. Känns som de va skitlänge sen ja va där fast de inte ens har gått 6 dygn. Näsan är fortf täppt, men ja kan andas rätt bra med den ändå så jag klagar ICKE! De känns så lyxigt å kunna ta vanliga normala andetag genom näsan igen! :)

Igår när jag lyssnade på Christer (radion alltså) så var det 2 ormfanatiker med så folk fick ringa/skriva in till programmet å ställa frågor osv till dom.
Jag är ju så fruktansvärt ormrädd så det går inte att förklara med ord, så jag tänkte att dom kanske kunde lugna mej på nåt sätt genom å förklara hur SNÄLLA ormar är, hur trevliga dom är och sådär..
Dock vart de väl lite tvärtom kan man väl säga!!!

Först å främst kan ja säga såhär, jag är så jävla rädd att jag vågar inte va på Norra Berget vid lekparken under sommarn tillsammans med typ 70 andra klampande ungar & mammor&pappor. Jag skulle aldrig nånsin gå Tarzan el Björnstigen vår/sommar el tidig hösttid. Jag skulle ALDRIG någonsin gå genom en hage el liknande vare sej med stövlar eller helmundering i galon.
Jag är inte rädd att bli biten, jag är livjävla rädd att bara SE en orm.
Jag har drömt mardrömmar om dom vidriga jävlarna, att dom hoppar, kastar sej, jagar mej.. äter sig genom ytterdörren... Jag är så rädd att jag nästan börjar skaka bara ja tänker på dom.
Det allra värsta är att INGEN verkar fatta hur allvarligt det är, och hur JOBBIGT det faktiskt är för MIG!!!! Utan dom flesta bara viftar bort det och tycker jag e löjlig och säger "dom är mer rädd för dej än du för dom"
So what???! Vad i helvete spelar de för roll om ormen är rädd för MEJ?!?!? JAG är ju likförbannat LIKA rädd för det?!!?!

Igår iaf fick ja lära mej lite nya grejer om ormar.

1) Dom skiter fullständigt i om du stampar el inte när du går, dom har redan känt vibbarna om du så smyger, och sen kan dom VÄLJA att sticka el så kan dom VÄLJA att inte göra det.
2) Att det inte finns orm där det finns myrstackar är ren & skör LÖGN, de måhända finnas FÄRRE, men det FINNS!!! (för övrigt är kopparödlor väldigt vanliga runt myrstackar eftersom dom äter myrlarver o sånt skit)
3) Ormar kan bli uppemot 15-20 år om dom rätta förutsättningarna finns. VIDRIGT
4) Bebis-huggormar har INTE starkare gift än vuxna huggormar, de e bara det att dom inte lärt sej reglera sitt gift utan hugger dom så sprutar dom ut allting, vilket kanske inte en vuxen gör eftersom det "kostar på" för en orm att producera & skjuta ut det. Vissa hugger bara, andra sprutar ut lite o vissa lite mer.
5) Snokar kan ha blå ögon. (onödig fakta, men jävligt äckligt!!!)
6) Nu vet jag inte hur det stavas, men gärdsgårdar (?) är ett drömställe för ormar. Dom trivs i stenmurar och små springor, så ormkännarna rekommenderade att villaägare täpper till alla små hål längs husgrunden eftersom ormar "älskar" att ringla in där å gömma sej (så jävla vidrigt)

Den sista punkten som jag la på minnet är den allra VIDRIGASTE av dom alla...
Man har ju hört skräckhistorier om ormar som kommit upp ur avlopp & toaletter, men till å med JAG som har sån ormfobi har tänkt att det är inte möjligt här i Sverige å försökt övertygat mej själv det.
DET KAN VISST HÄNDA!!!!!!!!
Det är inte "vanligt", såklart, men det händer lite nu & då att folk hittar ormar i toaletten eftersom "det egentligen är en rätt trevlig miljö för dom och dom kan leva bra därinne"
JAG DÖR!!!
Jag kommer aldrig mera sitta mer än ½ minut på toa, och ALLTID kommer jag tokspola innan ja sätter mej och ALLTID kommer jag ha full uppsikt vad som händer därnere!!!!!



Jag vet inte vad jag ska ta mej till, min fobi blir bara värre & värre för varje år som går :(
Jag hatar vintern, men det är den enda årstiden då kan kan känna mej helt TRYGG utomhus :(
Jag tycker skogen kan va jättemysig o promenera i, och jag vill verkligen gå ut å plocka blåbär framåt hösten, men det finns inte en chans i helvetet att jag skulle utsätta mej själv för den skräckupplevelsen.
Det gör mej faktiskt jävligt ledsen :(

Kan hypnos hjälpa? Och vad kostar det isf? Krävs det många sessioner?
Jag vill verkligen inte vara såhär rädd :(

Har sparat det allra sista avsnittet av secret diary of a callgirl, alltså det sista NÅNSIN, till en stund då jag verkligen skulle kunna njuta av det fullt ut. Alltså: inte på jobbet, inte när jag är för trött, inte när nån annan är hemma och inte om jag känner mej stressad på nåt sätt.
Nu small det!
Och iställe för å njuta så bara SPRUTAR tårarna, de var de mest sorgliga & vackra avsnittet ever!
GUD vad jag är LEDSEN nu!!!!!!
Hur ska jag klara mej nu, de var ju den allra bästaste serien!!?! :( :( :(

**de e SORG här i soffan nu**

†