dels på datajäveln som ÄNNU en gång dog när jag skrive ett fetlångt inlägg.
innan jag han trycka spara. skitfanskap

å sen e jag less på alla människor som har TUR här i livet
vissa verkar ju fan lyckas med ALLT, hur är det möjligt?!
jag talar alltså givetvis inte om berglundare som nog alla förstår.
är det inte nog att en brud t.ex har perfekt hy, tjockt hår å snygg firgur?
nää, såklart ska hon även ha en pojkvän (snygg, vad annars?) ett perfekt hem och ett bra jobb också.

jag e så jävla avundsjuk på allt & alla idag så de finns inte. usch!
visst, jag ska eg inte klaga för jag har tak över huvudet, ett fast jobb å en egen liten (underbar) familj.
men ändå, som den otacksamma i-landsmänniska som man är, sitter man här å avundas andra..
det är så jag äcklas av mej själv!!!!!
vafan verkar ALLTID gräset grönare på andra sidan för?!??!?!!?!?

som en liten bonus kommer här dom 3 grejer jag är mest missnöjd med hos mej själv:
låren/rumpan
ansiktsformen
hyn

bubblare: pattarna & magen


yep. hade jag pengar skulle jag fixa rubbet utan att hymla med det!
(jag tycker det är rent förjävligt när folk inte står för att dom lägger sej under kniven när det på väldigt många är helt uppenbart. varför göra sej själv till åtlöje å ljuga?!)


DOCK vill jag påpeka att jag verkligen, ärligt, försöker att inte visa dom här sidorna av mej själv för Siddis.
jag vill inte att hon ska växa upp å ifrågasätta sej själv & sitt utseende pga hur jag känner
jag tycker inte om att gå osminkad offentligt men nu för tiden gör jag det faktiskt ibland, mycket för att Siddis ska se att det är ok. (ibland är mamma extra FUL, å de är okej att va de! haha, typ)
varje dag, å speciellt innan hon somnar, påpekar jag hur mycke jag (och C) älskar henne och även varför.
förhoppningsvis kommer hon aldrig tvivla på att hon är alltid är älskad vad som än händer & vad hon än gör.
just precis för att hon är hon

Yris är meningen med livet, vad var jag innan hon fanns???

♥