Minnesstunden för the king...


Jag grät från första talet, första sången.
Men det värsta var nog när hans dotter Paris talade, allra sist.
Då fanns ingen hejd på mina tårar!
Tänk er att vara barn och ha en pappa som är så otroligt älskad och hatad


Paris sa:
Daddy. Ever since I was born you've been the best father in the world

Jag kan iaf säga att jag aldrig tvivlat på det.
Om det var något jag alltid trott på om Michael, så var det att hans kärlek och vilja och hans enorma godhet var äkta.

Kalla mej dum, men som Sheeila Jackson-Lee sa;
tills motsatsen bevisas skall en människa ses som oskyldig


Nu kommer dom inte åt dej, Michael.
R.I.P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0